Svets & Plasma – Guide till svetsmetoder, material och tekniker

Svetsning är konsten att sammanfoga metaller med hjälp av värme. Men det finns inte bara ett sätt att svetsa på. I denna guide får du en översikt över de vanligaste svetsmetoderna, fördelar och nackdelar med varje teknik, samt tips om tillsatsmaterial, skyddsgaser och utrustning. Oavsett om du är yrkesverksam eller hobbysvetsare hittar du här viktig information.

Läs mer

Hur fungerar svetsning?

Svetsning innebär att metaller hettas upp till smältpunkt så att de flyter ihop. Oftast används ett tillsatsmaterial som fyller i fogen mellan de två arbetsstyckena. Den smälta metallen stelnar sedan och bildar en stark förening.

Det finns flera tekniker för att uppnå detta, beroende på material, miljö och kraven på svetsens kvalitet.

Vanliga svetsmetoder

Gassvetsning (Oxy-Acetylensvetsning)

En klassisk metod där en gaslåga från acetylen och syre smälter metallen. Den kräver inga elektriska apparater.

Fördelar:

• Portabel, kräver ingen el
• Bra för tunnplåt och rör

Nackdelar:

• Långsam
• Hög värmespridning
• Kräver hantering av gasflaskor

MMA (Manuell metallbågsvetsning)

Även kallad "elektrodsvetsning", "pinnsvetsning" eller "sticksvetsning". Enklare och billigare utrustning gör MMA till en populär metod för reparationer, utomhusjobb och verkstadsarbete.

Fördelar:

• Fungerar i blåsiga miljöer (ingen gas behövs)
• Lämplig för rostigt eller målat material

Nackdelar:

• Mer slagg att rensa
• Kräver viss övning för jämna svetsar

MIG/MAG (Metallbågsvetsning med gas)

MIG använder inert gas (argon) och är vanlig för aluminium och rostfritt. MAG använder aktiv gas (ofta CO2 eller mix) och passar kolstål.

Fördelar:

• Lätt att använda
• Hög produktivitet
• Mindre slagg

Nackdelar:

• Känslig för vind
• Kräver gasflaska

TIG (Tungsten Inert Gas)

Den mest precisa metoden. TIG passar tunna material och krävande svetsar på rostfritt eller aluminium.

Fördelar:

• Extremt rena och fina svetsar
• Hög kontroll över processen

Nackdelar:

• Långsammare
• Kräver skicklighet och övning

FCAW (Flux Cored Arc Welding)

Svetsning med flussfylld tråd. Kan vara gasfri eller gasassisterad.

Fördelar:

• Fungerar utomhus (gasfri variant)
• Hög avverkning

Nackdelar:

• Mer rök och stänk
• Mindre exakt än TIG

Vad är pulssvetsning och när används det?

Pulssvetsning är en avancerad teknik som används främst inom MIG och TIG. Istället för att ha konstant strömstyrka växlar maskinen snabbt mellan hög och låg ström – vilket ger bättre kontroll på värmeinträngningen. Det minskar risken för genombränning, särskilt vid tunnplåt.

Fördelar med pulssvetsning:

• Mindre värmedeformation
• Bättre kontroll vid vertikal eller överhandsvetsning
• Finare svetsbild med mindre efterarbete

Pulssvetsning är vanligt inom bilindustrin, tunnplåt, aluminium och rostfritt. Dock kräver det en maskin med pulsfunktion – ofta lite dyrare än enklare modeller.

Vad är synergisk MIG-svetsning?

En synergisk svetsmaskin är förinställd att automatiskt anpassa spänning och trådmatning efter vald trådtyp, material och gas. Du ställer bara in trådtyp, gas och tjocklek – maskinen sköter resten.

Fördelar:

• Snabbare att komma igång
• Färre inställningsfel
• Perfekt för den som vill ha enkla inställningar utan att kompromissa med svetskvalitet

Detta är särskilt användbart i verkstäder där flera personer svetsar, eller där man snabbt vill växla mellan olika jobb. Värt att notera är att avancerade svetsare ibland föredrar full manuell kontroll, men synergiska maskiner blir allt mer populära även bland proffs.

Hur påverkar svetspulsning och gasval svetsresultatet?

Kombinationen av rätt svetsteknik och gasblandning kan vara avgörande för slutresultatet:

• Vid TIG-svetsning av aluminium med AC och ren argon får du renare svetsar och bättre kontroll av oxidskikt.
• Vid MAG-svetsning av stål kan du använda olika blandgaser beroende på om du vill ha djupare inträngning (mer CO₂) eller renare svetsbild (mer argon).
• Vid pulserande MIG på aluminium får du mindre stänk, mindre porbildning och bättre smältbadskontroll.

Att förstå hur parametrarna samverkar gör stor skillnad i kvalitet och produktivitet – både för hobbyprojekt och industriella jobb.

Tillsatsmaterial och skyddsgaser

Elektroder och svetstrådar

• MMA använder belagda elektroder (t.ex. E6013, E7018)
• MIG/MAG använder trådar som t.ex. ER70S-6
• TIG använder stavar av matchande legering

Skyddsgaser

• Argon (MIG, TIG, aluminium, rostfritt)
• CO2 eller mix (MAG, stål)

Gasfri tråd

• Praktisk för utomhusbruk
• Mindre kostnad för utrustning
• Kan ge mer slagg

Lathund: Användningsområden per svetsmetod

Svetsmetod	Typiska applikationer	Styrkor
MMA	Utomhus, reparationer, grova stålprofiler	Robusthet, enkel utrustning
MIG	Aluminium, rostfritt, tunnplåt	Snabbhet, tunnare material
MAG	Kolstål, industriella konstruktioner	Hög produktivitet
TIG	Cykelramar, tankar, tunnplåt i rostfritt	Hög precision och finish
FCAW	Grovt stål, bärande konstruktioner utomhus	Hög avverkning, vindkänsligt

Vanliga frågor och tips

Vad är skillnaden mellan MIG och MAG?

MIG använder inert gas som inte reagerar med metallen – perfekt för aluminium och rostfritt. MAG använder aktiv gas som kan påverka smältan – vanligast för stål.

Hur svetsar man gjutjärn?

• Använd nickelelektrod
• Förvärm till 300–400°C
• Låt svalna mycket långsamt, detta minimerar sprickrisk

Hur svetsar man aluminium?

• Använd AC-ström vid TIG-svetsning av aluminium, eftersom det krävs för att bryta upp oxidskiktet.
• Vid MIG-svetsning används DC+-ström, ofta med pulsfunktion för bästa resultat.
• Använd ren argon som skyddsgas.
• Ta bort oxidlager före svetsning.

Hur vet jag vilken elektrod eller tråd jag ska använda?

Materialtyp	Tjocklek	Rek. metod	Rek. elektrod/tråd
Tunnplåt (kolstål)	1–2 mm	MIG/MAG	0.8–1.0 mm tråd
Medelplåt	2–4 mm	MMA/MAG	2.0–2.5 mm elektrod
Grovplåt	>4 mm	MMA	3.2–4.0 mm elektrod
Aluminium	1–3 mm	TIG/MIG	1.0–1.2 mm tråd/stav
Gjutjärn	>3 mm	MMA	2.5–3.2 mm nickelelektrod

Observera att trådval och dimension också påverkas av svetsläge, strömkälla och materialets sammansättning.

Rekommenderade svetsströmmar och skyddsgaser

Elektrod/tråd Ø	Svetsmetod	Rek. strömstyrka
1.0 mm tråd	MIG/MAG	80–120 A
1.2 mm tråd	MIG/MAG	100–180 A
2.0 mm elektrod	MMA	50–80 A
2.5 mm elektrod	MMA	70–110 A
3.2 mm elektrod	MMA	90–140 A
4.0 mm elektrod	MMA	120–200 A

 

Gassammansättning	Svetsmetod	Material
100% Argon	TIG/MIG	Aluminium, rostfritt
82% Ar / 18% CO2	MAG	Kolstål
100% CO2	MAG	Kolstål, låg kostnad
Argon + Helium	TIG	Tjock aluminium

Vad behöver jag för att komma igång med svetsning?

Utrustning	Beskrivning
Svetshjälm	Helst automatisk med variabel skärm, skyddar ögonen.
Svetshandskar	Tjocka, värmetåliga handskar för att undvika brännskador.
Svetsmaskin	MMA, MIG/MAG eller TIG beroende på projekt och erfarenhet.
Tillsatsmaterial	Elektroder, tråd eller TIG-stavar beroende på metod.
Skyddsgas (vid behov)	Argon, CO2 eller blandgas om du svetsar med MIG/MAG/TIG.

Tips för bättre resultat

• Träna på skrotmaterial
• Börja med lämplig metod för ditt projekt
• Håll arbetsmiljön ren, torr och välventilerad

Vanliga misstag

• Fel svetsteknik för materialet
• Fel ströminställning
• Dålig förberedelse av material
• Felaktig elektrodvinkel och hastighet

Vad betyder beteckningarna på tillsatsmaterial?

• E6013 – En allround-elektrod för MMA. "60" står för draghållfasthet (60 000 psi), "1" för svetsläge (alla), "3" för höljetyp.
• ER70S-6 – Tråd för MIG. "70" står för draghållfasthet, "S" betyder solid wire, "6" anger deoxidationsnivå.
• E7018 – En basisk elektrod med låg vätehalt, bra för bärande konstruktioner.

Hur ska tillsatsmaterial förvaras?

• Elektroder för MMA bör hållas torra – annars kan de ta upp fukt och orsaka vätesprickor.
• Tråd för MIG/MAG bör förvaras dammfritt och skyddas från fukt.
• TIG-stavar tål mer, men håll dem rena från fett och smuts.

Svetsmaskin: Transformator eller inverter?

• Transformator: Traditionell, robust, men tung. Passar enklare jobb.
• Inverter: Lättare, mer energieffektiv och ofta med fler inställningar. Lämplig för portabelt arbete och mer avancerade svetsar.

Vad är plasmaskärning?

Plasmaskärning är en modern och effektiv metod för att skära i elektriskt ledande metaller som stål, rostfritt och aluminium. Tekniken bygger på att en elektrisk ljusbåge skapas mellan ett munstycke (elektrod) och arbetsstycket. Samtidigt blåser man in en komprimerad gas – ofta luft – genom munstycket. När gasen passerar ljusbågen omvandlas den till plasma: en extremt het, joniserad gas som kan smälta metall.

Den upphettade plasmastrålen smälter igenom arbetsmaterialet, och det höga gastrycket blåser samtidigt bort den smälta metallen. Resultatet blir ett smalt, rent snitt med minimal värmepåverkan utanför skärzonen.

Fördelar med plasmaskärning:

• Skär snabbt och exakt i både tunn och grov plåt
• Lämpar sig för rostfritt stål, aluminium, koppar, mässing och kolstål
• Kräver ingen förvärmning
• Mindre värmepåverkan än gasskärning
• Kan användas manuellt eller med CNC-maskiner

Nackdelar:

• Fungerar endast på elektriskt ledande material
• Hög ljudnivå och ljusbåge kräver god skyddsutrustning
• Kan ge lite slagg som behöver efterbearbetas, särskilt i tjockare material

Plasmaskärning är ett populärt val inom verkstadsindustri, bygg, bilreparationer och konstnärlig metallbearbetning. För hobbybruk finns numera även prisvärda bärbara plasmaskärare som drivs med tryckluft och enfasström – ett alternativ till vinkelslip eller gasskärning vid enklare jobb.

Tänk på att rätt inställning av strömstyrka, munstycke och skärhastighet är avgörande för ett bra resultat. Likaså krävs god ventilation och skyddsutrustning, då processen avger både UV-strålning och metallrök.